Straehe

Idag besokte jag, Emily och Kate ett annat barnhem i Mwanza.
Amys kompis Tiny driver skolan som ar kopplad till barnhemmet och hon visade oss runt och berattade hur allt fungerade.
Straehe ar ett barnhem som forsoker bygga upp "familjer". Sa de yngsta barnen, upp till 4 ar bor i ett Baby Home. Nar det fyller 4 sa flyttar de in i en av familjerna som finns. Varje familj har en mama som ar "anstalld" av Straehe. Maman ar som en mamma for de ca 12 barn som finns i varje familj. Denna familjetanke ar i uppbyggnadsfasen sa an sa lange sa ater alla barn mat tillsammans i en matsal men tanken ar att nar allt ar fardigbyggt sa ska varje hus och familj laga mat, tvatta och gora allt annat inom "familjen".
Det var ett jattefint barnhem och jag tyckte att ideen att skapa familjer var otroligt bra.
 
Det var kul att fa se ett annat barnhem och ha nagot att jamfora Forever Angels med. De bada barnhemmen ar mycket olika. Forever Angels tanke ar ju att ta hand om de yngsta barnen och ge dom en bra borjan i livet, vilket dom i min asikt lyckas valdigt bra med. Straehes tanke ar att under barnets resterande liv vara dess familj.
 
Straehe ar som Forever Angels sponsrat fran utlandet. Forever Angels far pengar fran England och Straehe fran Tyskland (till skolan) och fran Kanada (barnhemmet).
 
Annars sa ar allt jattebra har borta. Regnperioden har borjat komma och i detta ogonblick sa oser regnet ner utanfor. Ganska mysigt faktiskt!
Hoppas allt ar bra med er dar hemma!

Kram kram
Hälsningar Amanda Thudén
0735769931

Utan el och fodelsedagskalas!

Hej pa er!
Forlat for dalig uppdatering men vi har varit utan el (och vatten) i nagra dagar nu och har inte haft tillgang till internet.
Att vara utan el ar inga problem, spisen gar pa gasol och vi anvander ljus och ficklampor. Det storsta problemet ar att vara utan vatten. Nar vi inte har el sa pumpas inget vatten till huset och var vattenreserv ar inte sa stor. Man glommer hur manga saker i ett hus som man anvander vatten for. Man kan inte duscha (alla luktar illa som tur ar), diska, tvatta klader eller spola. Vi jublade hogt nar lamporna plotsligt borjade lysa igen.
 
Under den har langa perioden utan el sa var det fodelsedagskalas pa barnhemmet. Precis efter barnhemmet oppnades firade man varje enskild fodelsedag. Nar allt fler barn kom innebar det ca ett fodelsedagskalas i veckan och det blev alltfor jobbigt och dyrt. Nu firas fodelsedagarna varannan manad istallet. I sondags firade vi alla barn som fylde ar i september och oktober. Det var Amani, Ashley, Baracka, Katy och Juma.
Jag fick ansvaret for kakorna da jag har fatt ryktet att baka goda kakor (i alla fall manga). Sa morgonen innan fodelsedagskalaset borjade jag baka. Jag gjorde smetarna och precis nar jag skulle satta in kakorna i ugnen forsvann strommen. Det slutade med att jag kopte 5 kakor och dekorerade dom med choklad och strossel. Dom var som tur var valdigt uppskattade av barnen.
Under kalaset malade vi alla barnens ansikten med ansiktsfarg (dalig ide da det inte fanns nagot vatten att tvatta bort det med), vi gjorde skattjakt, danslekar och fikade. Det var otroligt lyckat och de flesta barnen lyckades halla samms hela vagen igenom. Ett plus var ocksa att de somnade gott pa kvallen!
 
Jag skrev ett inlagg for nagra dagar sen dar jag skrev om ett enkelt satt att donera pengar till barnhemmet. Tyvarr sa har jag insett att det bara fungerar att gora det fran England. Det lattaste sattet for er att skanka pengar till barnhemmet ar fortfarande att ga in pa www.foreverangels.org, klicka pa "How you can help" i vansterspalten och sen klicka dig vidare till donera.
 
Hoppas allt ar bra med er!!
Puss och Kram

Donera enkelt

Har ar ett enkelt och snabbt satt att donera pengar till Forever Angels Baby Home!!
 
 

DONATE TO FOREVER ANGELS BABY HOME in the easiest possible way.....through Just Text Giving.

Text EVER00 £1, £2, £3, £4, £5 or £10 to 70070 and you will automatically donate to Forever Angels. Every little helps - and if everyone reading this does it - it can make a HUGE difference to our babies today!

It is so so easy!!! A great way to raise money for Forever Angels.... and there is no mobile charge!!

Ett nytt barn

Igar kvall kom ett nytt barn, vi kallar honom Martin, till Forever Angels Baby Home vars historia ar valdigt tragisk.
Tydligen sa gick hans mamma fram till nagra flickor pa en busstation och fragat om de kunde halla honom ett tag medans hon skulle gora nagot. Hon kom inte tillbaka!
Martin ar ett special needs barn och han testades positivt for hiv. Idag sa akte jag och barnhemmets assistant manager, Lucy, till sjukhuset for att dels ta reda pa om nagon pa sjukhuset kande igen honom och dels for att fa honom undersokt och behandlad for hiv.
Innan idag har jag bara varit pa Bugando Hospital men idag besokte vi ett sjukhus som ligger ca 1 min fran Bugando Hospital. Detta sjukhus ar enbart for hiv-smittade patienter och i alla aldrar. Sjukhus var helt annorlunda jamfort med Bugando. Det var nytt, frasht och sag mer ut att hora hemma i var del av varlden an i Tanzania, vilket var en mycket positiv overraskning. Jag vet inte riktigt vart de far pengarna ifran men jag tror att dom maste ha nagon sponsor. Namnet pa sjukhuset inneholl Texas, sa donationer kanske kommer darifran.
Nar vi pratade med sjukhskoterskorna i receptionen sa sa dom att dom trodde sig kanna igen Martin fran Bugandos avdelning for undernarda, 5E. Vi bestamde oss for att ga dit och se om nagon visste vem han var. Val dar sa sa sjukskoterskorna samma sak, dom trodde sig kanna igen honom. Tyvarr ar det inte lika latt att hitta en patient har som det ar hemma. Maste dock beromma alla lakare och sjukskoterskor som vi pratade med for de anstrangde sig verkligen for att hjalpa oss. Tyvarr gav det i slutandan ingenting och vi vandrade tillbaka till sjukhuset for hiv-smittade.
Vi fick traffa en lakare som ater testade for hiv och det testet bekraftade att Martin har hiv. Martin var sa duktig, nya manniskor, sjukhus och anda sa var han glad storre delen av tiden.
Vi fick sedan traffa en annan lakare som undersokte Martin noggrant och kom fram till att han ar undernard. Darefter skickades vi till en kostradgivare som berattade hur vi skulle mata Martin och hon gav oss aven vitamintillskott. Innan hon gav oss en kostplan sa fragade hon hur gammal Martin ar. Amy satte aldern 2,5 ar nar han kom till barnhemmet. Troligtvis ar han aldre, kanske runt 4. Anledningen till att han fick den aldern ar forst och framst att det ar svart att bedomma aldern pa special needs barn for att deras utveckling ar annorlunda och dels sa ger det Amy extra tid att hjalpa honom.
Allt detta tog oss 5 timmar. Lang dag men det var den har lilla pojken vard!
Sjukhuset sa aven att dom ska fortsatta utredningen om vem han ar under en vecka framover. Om vi far reda pa vem han ar sa kan vi fortsatta medicenera honom som han hittills har blivit medicinerad om inte far han fortsatta vara Martin och bli alskad av alla pa Forever Angels Baby Home! <3
 
Hoppas allt ar bra med er dar hemma!
Saknar er,
puss

En lang och bra dag!

Hej pa er dar hemma!
 
Idag har jag varit i Tanzania i precis 1 manad. Pa ett satt kanns det som jag har varit har mycket langre och pa ett satt kanns det som jag kom for en vecka sen. Hur som helst trivs jag jattebra fortfarande.
Pa lordag kommer en svensk tjej hit och ska volontara, Frida. Det galler alltsa att jag startar att ova upp min svenska igen efter en manad av att enbart prata engelska.
Maste ocksa bara namna att varlden verkligen ar liten. Harom dagen fick jag ett sms av min alskade van Petra som skrev "Min syster Sofias, kompis, syster ska volontara pa samma barnhem som du och jag tror hon heter Frida!". Det har varit mycket fragor har om jag vet vem hon ar innan detta sms och jag har sagt att det faktiskt bor 9 miljoner manniskor i Sverige och att alla inte kanner alla. Och sa visar det sig att vi har gemensamma kompisar. Dar fick jag!!
 
Tankte beratta om gardagen for er, den inneholl allt fran en skola for dova till balklanningar.
Pa morgonen began jag och en annan volontar, Kate, oss ivag till Amys (agare av barnhemmet) hus. Darifran tog vi bilen in till city. Forsta anhalten var stadens enda skola med en klass for dova barn. Skolan heter Bugando School och ligger nara Bugando Hospital. Vi blev ledda till det klassrum dar de dova eleverna holl till. Skolan sag ut som de flesta andra tanzanianska skolor, ojamna och trasiga golv, inte mycket utrustning osv. Detta fungerar for de flesta elever men det gor det otroligt svart for dova att lara sig. Dova personer kan dels ha forsamrat balanssinne och dessa ojamna golv kan da bli farliga. Dova barn behover mycket visuella saker for att lara sig, sasom bilder och farger. Detta klassrum var vitt med en griffeltavla. Trots de daliga forhallandena sa ar dessa dova barn lyckligt lottade som far nagon form av utbildning over huvud taget.
Anledningen till att vi besokte den har skolan ar att Kate och Amy vill starta upp en forskola for dova barn. I den har skolan skulle aven de dova barnens foraldrar fa lara sig teckensprak och pa sa satt kunna kommunisera med sina barn. Kates foraldrar ar bada dova sa hon ar uppvuxen med teckensprak och har sen jobbat innom det dovas organisation i England. Amys yngsta dotter Layla ar dov och Kates syfte med att komma till Tanzania var att lara Layla och hennes familj att prata teckensprak. Bade Amys och Kates drom ar nu att starta upp en dovskola har i Tanzania. Jag hoppas att den drommen gar i uppfyllelse!
 
Nasta stop var Bugando Hospital dar vi skulle plocka upp ett brev. Det har ar en lang historia.
For ca 5 ar sedan kom Zawadi till Forever Angels efter att hennes mamma hade bklivit inlagd pa psykavdelningen pa Bugando Hospital. Zawadis mamma ar helt klart oformogen att ta hand om ett barn, pa papper lider hon av i princip alla psykiska problem man kan tanka sig. Trots det sa har man inte kunnat saga att hon ar oformogen att ta hand om Zawadi och i de stunder hon kommer ihag sitt barn sa har hon inte velat lamna bort henne, processen har blivit valdigt utdragen.
Det finns en familj som enligt Amy ar helt underbara. Denna familj kom till barnhemmet och blev kara i Zawadi. Sedan dess har dom jobbat for att fa adoptera henne och i nulaget sponsrar dom henne att ga i den basta engelska skolan i omradet.
Sa idag, antligen, lyckades Amy fa en lakare att skriva ett intyg att Zawadis mamma ar ofarmogen att ta hand om sitt barn. Forhoppningsvis kan detta paskynd processen for Zawadi att bli adopterad. Vi haller tummarna!
 
Nu var vi alla hungriga och begav oss till en restaurang i staden som heter Binti Meringo. All vinst fran Binti Meringo gar till Kuliana som ar en "hem" for gatubarn. Maten ar god och frash och pengarna gar till ett gott endamal. En bra lunch med andra ord.
Pa Binti Meringo motte vi upp Tiny som jobbar pa Straehae (ett barnhem), Vicky som driver Kuliana, Haley som jobbar som larare pa den Engelska skolan, en kvinna som jag har glomt namnet pa och som jobbar med handikappade barn som tillverkar vaskor, smycken osv och Rosie som ar i processen att adoptera lilla Patch. Det kandes som alla kvinliga Mzungos i staden var samlade!
 
Jag, Kate, Amy och Haley akte darefter till en marknad for att hitta klanningar som vi skulle kunna anvanda som modell for att sy upp balklanningar. I November anordnas en valgorenhetsbal i staden dar alla pengar gar till olika valgorenhetsorganisationer i staden.
Tyvarr har jag aldrig sett sa manga och sa fula klanningar pa ett och samma stalle. Dom sag ut att vara anvanda av aldre damer pa 80-talet, inte riktigt vad jag hade tankt mig.
Efter dalig lycka pa marknaden akte vi till en "tygaffar" dar vi hittade jattefina tyger. Vi bestamde oss for att skissa varsin klanning och sedan ga till en skraddare med tyget och var design. Priset var helt otroligt ocksa. Jag kopte 3 meter jattefint tyg for 15 kr. Att sy upp en klanning kostar runt 40 kr, dvs att det blir en ganska billig balklanning.
 
Dagen var lang, varm med bra. Varje dag ar verkligen en upplevelse har i Afrika!
 
Hoppas ni har det bra dar hemma,
puss

Ett besok pa sjukhuset

Tankte beratta om nar jag besokte Buganda Hospital, det allmanna sjukhuset i Mwanza, for nagra dagar sen.

Kate och Emily ar tva av de andra volontarerna som jobbar pa barnhemmet. Dom traffade tva tjejer fran england som var i Tanzania och hjalpte till pa olika barnhem och sjukhus. Dom hade samlat ihop pengar for att sponsra tre barns operationer vars foraldrar inte hade rad att betala sjalva. Nar dom lamnade Tanzania for en vecka sen bad dom Kate och Emily att aka till sjukhuset och ta kort pa barnen, och det var den utflykten jag foljde med pa.

Vi kom till sjukhuset och vakterna slappte in oss utan fragor, troligtvis trodde dom vi var vita, valutbildade lakare. Vi tog hissen upp till 9e vaningen. Vi skrattade nar vi gick ur hissen for vi hade haft ganska svart att hitta till ratt stalle och tyckte av nagon anledning att det var kul. Den kanslan andrades snabbt nar vi fick se alla de stackars barn som var inlagda pa den har avdelningen. I Tanzania ar ingen sjukvard gratis och det forstod vi verkligen nar vi sag barnen. Dom hade tumorer sa stora att dom tyngde ner hela huvudet, tumorer sa stora att en 5aring sag ut att vara gravid i 9e manaden och huvuden sa svart drabbade av vattenskalla att dom inte kunde halla det uppe. Vi hittade rummet dar lakarna satt och fick prata med en sjukskoterska. Hennes engelska var hygglig och vi fragade vart dessa tre barn vi skulle ta foto pa fanns. Hon gick snabbt runt och tog med sig barnen, i famnen pa deras respektive mamma, tillbaka till rummet dar doktorerna satt. Det har var utan tvekan det varsta jag sett i hela mitt liv, jag ville helt arligt bara springa darifran och grata.

Bilderna nedan visar de tre barnen och jag behover nog inte beskriva sa mycket mer for er hur dom sag ut. Barnet med tumoren i tungan var varst. Det stackarns barnet grat och skrek, och det var skrik av smarta. Jag led ocksa sa med mammorna som dels antagligen har blivit klandrade for att orsaka sina barn skador (inte skott sig under graviditeten, med avseende pa religion, mat osv.) och dels for att dom alskar sina barn men inte har rad att hjalpa dom.

Det kandes nagonstans bra att veta att dessa tre barn skulle fa sin operation och slippa lida langre. Men nar man tittade omkring pa avdelningen var det manga andra barn som var i lika akut behov av operation. Sjukskoterskan som hjalpte oss sa , "There are more children that need surgery, and there parents can not afford it. Can you help them?" En lite pojke med en stor tumor fragade Kate, "Can you help me, please?". Sjukskoterksan visade oss en bunt med journaler, dom tillhorde barn vars foraldrar inte kunde betala operationen. Det var ett 10 tal. Jag bestamde mig da for att jag ville hjalpa till.

En operation for ett sadant barn kostar ca 350000 tzs vilket motsvarar 1400 kr. Det ar ett ganska billigt pris for att radda ett liv och bespara ett barn och dess familj mer lidande.

Jag funderar nu på hur jag ska kunna hjälpa dessa barn, har du några tankar eller idéer hör gärna av dig till mig.

Ett besok pa sjukhuset, bilder

 

Nya barn

Hej pa er!
 
Nu har jag snart varit i Tanzania i 3,5 veckor, tiden flyger forbi nar man har kul.
Kanner mig valdigt hemma har ocksa vilket kanns bra. Ar kompis med mannen som ager "affaren" over "gatan", Sam. Sam ar valdigt trevlig och koper in vad man ber honom om. Han sa att jag var den bast mzungon (vit person) fran volontarhuset. Karlek till dig Sam. Han har ocksa en jattegullig son som heter Anderson som jag brukar kopa en klubba till lite da och da. Far ofta ocksa ett "Good morning mzungo" nar man gar till barnhemmet pa morgonen av manniskor i byn. En dag fick vi ett "Good morning white people", men det fungerar det ocksa. Alla ar otroligt trevliga!
 
Barnhemmet har under de senaste dagarna fatt in 4 nya barn och kanske ar det fler pa vag. Jag onskar inget hellre an att dessa barn ska bo hos sina biologiska foraldrar och att foraldrarna ska alska sina barn men det var intressant att se ett nytt barn komma till barnhemmet och hitta sin plats bland alla de andra barnen. Vi har fatt 2 nya barn till "tiny babies", Isaac och Neema. Pyttesma och underbart sota. Sen har vi fatt in en liten pojke, Baracka, till "big babies" och hans syster Elisabeth till "toddlers". Isaac hittades i en toalett pa sjukhuset i staden, Neema hittades av ett par i diket i ett narliggarnde omrade, Baracka och Elisabeths historia ar lite mer komplicerad.
 
Om jag har forstatt det ratt sa har Baracka 2 trillingsyskon. Dessa trillingar har for ett tag sen bott pa barnhemmet av nagon anledning men atervande sedan till sin familj, valmaende och glada. Amy har hallt kontakt med familjen och nar hon for nagon vecka sen besokte familjen beslutades det att de skulle laggas in pa sjukhus. Alla tre var i daligt skick, men baracka blev battre snabbt och fick komma till oss. Nar de tva andra blir battre tror jag de far komma till oss ocksa. Medans dessa trillingar togs till sjukhuset sa lamnades deras 3 ariga storasyster, Elisabeth, for sig sjalv i familjens hydda. Det ar tydligen vanligt att man lamnar barnen ensamma hemma, men hon madde nog inte sa bra varken psykiskt eller fysiskt sa on fick komma till oss medans hennes syskon var pa sjukhuset.
Man ser tydligt att det ar lattare for sma barn att komma till barnhemmet for det forstar inte rikigt vad som hander. Elisabeth har a andra sidan gratit fran och till sedan hon kom hit, hon har inte kunnat sova och varit allmant orolig. Idag skulla alla toddler sova middag men Elisabeth bara grat. Sa jag tog med henne ut till garden dar "big babies" lekte pa sina filtar och hon somnade i min famn. Det lat som hon grat i somnen. :(
 
En glad overrasking var dock att senare pa dagen sa kom helt plotsligt Barackas och Elisabeths pappa pa besok. Bada barnen kastade sig i sin pappas famn. De sag ut att verkligen alska och bry sig om varandra. Rycket sager dock att pappan inte tror att Elisabeth ar hans riktiga barn och att hon blir slagen och brand pa grund av det. Sa jag vet inte om karleken var riktig eller om det var karlek av skrack... Jag hoppas innerligt pa det forsta!!
 
Vill du ge ett bidrag till barnhemmet? Ga in pa www.foreverangels.org och klicka pa "How You Can Help" i vansterspalten sa hittar du all information du behover. Alla bidrag gor skillnad!
 
Kramar Och Pussar

Special needs kids

Hej allihopa!
Jag hopas allt ar bra med er. Jag mar bra och stormtrivs har i Afrika. Alla ar trevliga, vadret ar underbart och stress ar ett ord som inte forekommer har.
 
Jag tankte beratta lite om det jobb som Forever Angels gor med special needs kids och en ide jag och nagra andra volontarer har for att forbattra deras liv.
 
Barn med funktionshinder och utvecklingsstorningar har generellt inte mycket till liv i Tanzania. Manga tror att det ar en demon i barnet eller att det ar mammans fel att barnet har blivit som det ar. Det leder till att manga overger dessa barn eller helt enkelt inte har mojlighet att pa ett bra satt ta hand om dessa barn.
Forever Angels tar sig an dessa barn och gor det basta de kan for att gora deras liv bra. Forever Angels har 2 anstallda for att ta hand om dessa barn. De ar ca 5 barn som jag anser ar i mest behov av extra hjalp ar. Dessa barn kan inte ga sjalva, ata sjalva och kommer i framtiden troligtvis inte kunna ta hand om sig sjalva. Tyvarr sa ligger dessa barn ner alldeles for mycket under dagarna och far darfor problem med exempelvis sina lungor. De far tyvarr ocksa alldeles for lite stimulation for att utveckla de formagor som de kanske skulle kunna utveckla med mycket hjalp.
 
Vi volontarer pratade om detta och tankte att man kanske skulle kunna hitta manniskor som vill sponsra en assistent till dess barn. En sjukskoterskas lon ar ca 50000 shilling i manaden vilket motsvarar ca 210 kr per manad.
 
Det finns mycket man kan gora och om du har mer funderingar om detta maila mig eller Amy.

Kram till er alla <3

amanda har delat foton med dig

amanda delade albumet Bilder med dig på Windows Live. Visa album

Aviseringsinställningar  |  Microsofts sekretesspolicy

Mwanza, Tanzania

Hej allihopa!
 
Livet i Tanzania ar underbart. Varmt, soligt, alla ar trevliga och tempot ar lugnt.
 
Tankte beratta om mitt shift idag, sa att ni far en uppfattning om hur en dag pa barnhemmet kan vara.
 
Jobbade ett morgonshift idag vilket innebar 07.00-13.15. Att ga upp sa tidigt hade varit jobbigt hemma men har i Bwiru dar vi bor bor aven en sa kallad "Mosk-man" och jag tror han har bestamt sig for att vacka byn kl 5 pa morgonen med sina bonrop. Sa upp tidigt ar inga problem och sen promenera till barnhemmet.
 
Nar man kommer till barnhemmet pa morgonen ar det dags for frukost. Det innebar for oss volontarer att hjalpa till att mata, tvatta hander och stoppa tallrikar fran att aka i golvet. Sen gar alla toddlers in i "tv rummet" dar barnen far leka, lyssna pa musik och mysa med volontarer och mamas. Big babies gar in till sitt rum dar nagra mamas tar hand om dom. Medan barnen leker i respektive rum sa tas de, en och en, ivag for att tvattas och klas pa. Nar alla sedan ar pakladda sa gar vi ut i tradgarden och leker.
 
I tradgarden finns gungor, ett lusthus, bilar och andra leksaker. varje veckodag i olika omgangar sa gar big babies, little toddlers och big toddlers till Forever Angels Preschool dar de far lara sig allt fran alfabetet till saker i rymden.
 
Vi volontarer haller aven i olika aktiviteter. Det kan vara att ta ut vattenslangen och leka med vatten, hoppa hopprep eller ansiktsfarg.
Pa fredagar gar big toddlers pa en promenad till Volontarhuset och sitter pa grasmattan utanfor och har picknick. Det gjorde vi alltsa idag. Det later som en liten grej men dessa barn kommer tyvarr inte utanfor barnhemmets grindar sa ofta sa det ar valdigt uppskattat att fa ga langst vagen och fa berattat vad saker runt mkring ar och vad man anvander de till.
 
Vid 11.30 ar det dags for alla toddlers att sova middag och under tiden sa tas big babies ut, efter de har sovit middag, och far leka pa filtar i tradgarden. Kl 13.00 ar det dags for lunch och da byter de volontarer som har jobbat morgon med de volontarer som har eftermiddags shiftet.
 
Man far otroligt mycket karlek av barnen och jag alskar allihop for deras olika personligheter. Tyvarr ar det dock sa att barn pa barnhem lar sig att kampa for uppmarksamheten sa det kan vara ganska kravande bade fysiskt och mentalt att vara pa barnhemmet.
 
Hoppas ni har det bra dar hemma!
Mycket karlek till er <3 
 

Ett barns ord

Jag berattade tidigare om Yona, ett barn som antligen fick sin efterlangtade mama och papa.
Alla gladjs med de barn som blir adopterade, aven de andra barnen pa barnhemmet, trots det sa ar det tufft for de barn som ar aldre och varit pa barnhemmet langre att se sina yngre, "nyare" vanner fa en mamma och pappa och inte de.
Ni som har last Amy's blog, www.foreverangels.org, har nog redan fallt en tar eller tva for Musa.
 
Musa ar snart 5 ar och han var ett av de varsta fall av undernaring och vanvard som Forever Angels har fatt in. Trots det sa ar han nu ett av de smartaste, sotaste och mest alskvarda barn som finns. Man kunde tro att ett sadant barn skulle vara latt att fa adopterat och det stammer. Det som har statt i vagen for Musa ar att han ar diagnostiserad med "Sickle Cell" och nu aven hans alder. Sickel Cell ar en sjukdom som tyvarr ar vanlig i Afrika och manga ar radda for den for att den inte gar att bota och sanker livslangden. Manga tvivlar dock pa att han lider av Sickle Cell, trots det star det i hans journal och att han ska bli adopterad ar tyvarr inte sa troligt.
 
Nar Yona akte hem, gick Musa for att prata med Amy. Sa har lod konversationen:
 
Musa - When is my Mummy coming for me?
Amy - I don't know honey, I am looking really hard for a great family for you.
Musa - I think you need to work a bit harder then Amy.
Amy - I do, don't I Musa. I'll try, I promise.
Musa - My heart is very big now waiting for a Mummy... you think tomorrow she'll come?
 
Idag var det min tur att forsoka svara pa fragan om nar Musas Mamma ska komma.
 
Vi satt i sandladan och lekte medans de andra barnen sov. Musa lekte med leksakerna medan jag laste nagra bocker for honom. Vi kom till en bok som handlade om en liten pojke och hans kvalls rutiner. Den lilla pojken lekte med sina leksaker, kollade pa tv och at middag med sina foraldrar som de flesta barn. Musas liv ar inte som andra barns.
 
Musa - Amanda, my Mummy?
Amanda - Yes Musa..?
Musa - Is she coming tomorrow?
Amanda - Amy is trying really hard to find you a Mummy, you know. But i don't think she is coming tomorrow.
Musa - When is she coming?
Amanda - I don't know sweetie. But you know that all the Mamas and Papas here love you really much, don't you? And I love you very, very much!
Musa - I love you too Amanda!
 
Jag ville bara ta honom och ga hem..
 
<3
 
Ar det ni nagon som funderar pa att adotera eller funderar du sjalv sa finns det sa manga barn dar ute som inget annat onskar sig an en Mamma och Pappa som dom kan kalla sina.