lördag 24 september 2011

Forsta dagarna i Tanzania

Hej allesammans!
Nu har jag precis vaknat efter min 5e natt i Tanzania. Det ar svart att veta var jag ska borja, allt har ar sa underbart och annorlunda fran hemma.

Barnhemmet ligger lite utanfor Mwanza i ett omrade som heter Bwiru. I volontarhuset dar jag bor, bor 8 andra volontarer. Kate, 28 ar fran uk, en jattegullig tjej som jag umgas mycket med. Kate och Emily, 22 ar och kompisar fran uk. Diane och Carol ar bada runt 50 ar och de delar rum, bada fran uk. Deb och Sarah, mor och dotter fran Australien. Chloe, 28 ar fran uk och hon var har i 3 ar for 2 ar sen och hjalpte till att starta upp barnhemmet. Alla ar otroligt trevliga och vi ar som en liten familj.

Volontarhuset och barnhemmet ligger pa samma vag ca 2 minuters promenad ifran varandra. Omradet kring barnhemmet och volontarhuset bestar av ojamna roda sandvagar, en marknad dar standen ar gjorda av svarta sopsackar dar de saljs frukt och gronsaker, skjul dar det saljs agg, ris och sweets. Det finns aven en dam som lagar chips may ay, (vet inte hur det stavas) som ar en omelett med pommes i, riktigt gott faktiskt. Pa morgonen gar jag over vagen till ett skjul dar de saljer agg for att ha till omelett, och sen till marknaden for att kopa frukt. Det ar sa annorlunda och jag maste verkligen stanna upp ibland och tanka pa vart jag ar.

Bade barnhemmet och vart hus vaktas dygnet runt av sa kallade askaris (vakter), dom ar jattegulliga, vissa pratar engelska och vissa bara swahili men man pratar alltid lite med dom nar man lamnar huset eller kommer till huset. Vi har aven vakthundar vilket gjorde mig lite nervos i borjan for jag tankte att de skulle vara agressiva men tydligen ar det sa att Tanzanianer inte tycker om hundar sa att bara ha en hund pa tomten gar att ingen vill bryta sig in, sa hundarna ar faktiskt valdigt snalla och keliga.

Barnhemmet ligger pa en relativt stor tomt dar aven Amys hus och de 2 andra managernas hus ligger. Just nu bor det 46 barn pa barnhemmet och de ar i aldrarna 6 manader till 5 ar. Barnen ar uppdelade i 4 grupper, little babies, big babies, little toddlers och big toddlers. Little babies bor i ett eget hus dit vi volontarer inte gar sa ofta for de jobbar tillrackligt manga mamas (kvinnliga staffmembers) dar och barnen dar kraver inte lika mycket uppmarksamhet. Big babies kan annu inte ga och de ar sa sota att man kan do. Alla toddlers kan ga utom lilla Josef och Mecktilda som man far strosa runt med. Barnen vill garna bli burna och nar de satts ner igen sa grater det, i borjan var det hjartskarande att se barnhen grata men man lar sig vilka som behovs trostas och vilka som bara vill ha uppmarksamhet, fast man ger ofta in da det enda man vill ar att mysa med dom och se ett leende. Det ar svart att tanka sig att nagon skulle kunna overge, misshandla och svalta dessa underbara barn.

Forever Angels ar ett otroligt barnhem, valorganiserat, har anstallda som tar hand om handikappade och utvecklingsstorda barn, anstallda som alskar barnen, bra mat och mycket karlek. Det finns mycket att saga om vilket otroligt arbete Forever Angels gor men en sak ar att ta in handikappade och utvecklingsstorda barn som annars inte skulle ha nagon mojlighet att klara sig. Tyvarr sa ar det i princip inga fler barnhem i det har omradet som tar hand om handikappade barn, sa stod behovs sa att fler av dessa barn kan fa ett bra liv med mycket karlek.

En vanlig dag pa barnhemmet bestar av mat, lek, preschool och aktiviteter. Volontarernas framsta jobb ar att halla i aktiviteterna och fa lite variation till barnens annars ganska irutade vardag. Vi tar aven ut barnen pa utflykter nar vi har en ledig dag eller inte jobbar. Enkla saker som att ta ett barn till den lokala marknaden och kopa en banan ar otroligt uppskattat. Langre utflykter kan innebara att man aker till ett hotel dar barnen kan bada och ata. Det finns en lista i barnhemmet som gor det enkelt att se vilka som har varit pa utflykter och vilka som inte har varit sa att alla barnen far komma ut.

Jag maste beratta en underbar sak om mitt shift idag. Jenifer ar ett av barnhemmets "special needs kid" och hon ar en av de lyckliga fa som har fatt mojligheten till ett liv. Barnhemmet ar som sagt underbart men ett barn behover egentligen uppmarksamheten fran foraldrar och pa alla barnhem far barnen kampa for uppmarksamheten fran de vuxna som finns tillgangliga. Det ar latt for bade mamas och volontarer att ge mest uppmarksamhet till de barn som grater, brakar eller ar superkeliga. Jenifer ar ett av de snallaste barnhem pa barnhemmet, grater i princip alldrig, ar lugn och verkar alltid nojd. Idag innan lagdags sa tittade alla toddlers pa ett avsnitt av Bananer i pyjamas och de flesta klangde pa de mamas och volontarer som fanns i rummet, andra sprang runt och lekte och brakade och Jenifer satt for sig sjalv och tittade pa filmen. Jag gick fram och hon fick sitta i mitt kna, hela hennes ansikte lyste upp och hon satt sa snallt i mitt kna och holl min hand. Mitt hjarta smalte. Vid lagdags skrek alla barnen "kiss kiss" och de fick sin godnattpuss. Jenifer lag snallt under sitt myggnat och nar jag bojde mig ner och gav henne en godnattpuss sa spred sig aterigen det dar underbara leendet pa hennes lappar. Vilket underbart barn!

Det ar svart att forsta nar man kommer fran ett land dar handikappade och utvecklingsstorda barn far all hjalp som finns att tillga. Har lamnas de att svalta och man tror ofta att det ar en demon eller ondska som har
skapat barnet sa som det ar. Utan Forever Angels skulle Jenifer och de andra "special needs kids" inte ha en chans.
Ta hand om er och kom ihag att alla bidrag till Forever Angels Baby Home gor skillnad. Ga in pa http://www.foreverangels.org/ och las mer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar