Svensk kladdkaka - en hit i Tanzania

Under min tid här har jag bakat runt 10 kladdkakor. Det känns för mig som en väldigt enkelt men alltid god kaka och det har verkligen gått hem hos människor här. Jag har blivit ombedd att baka för pengar och folk har frågat mig om jag ska starta upp en lite business. Väldigt smickrande och roligt då, och det vet alla som känner mig, jag absolut inte har något emot att baka kakor hela dagen lång.
 
Igår var det Musas och Zawadis födelsedag och jag blev ombedd att baka 2 kladdkakor så att Zawadi kunde ta med en till hennes skola och en till Musa som barnen på barnhemmet skulle få. Lyxade även till det med lite glasyr och strössel på toppen för barnens skull. Blev lite avundsjuk när jag såg barnen mumsa på sin bit, skulle ha bakat en till till alla mamas och volontärer också!!
 
På söndag ska vi fira alla de barn som har fyllt år i november och decembers födelsedagar och då blir det mer bakande!
 
Puss&Kram

2 veckor kvar

Nu har jag bara ca 2 veckor kvar i Tanzania och de sista 4 nätterna kommer jag tillbringa på Zanzibar. Urs, känns jättejobbigt att jag måste lämna så snart och varje gång jag tänker på att jag kommer lämna mina barn så får jag tårar i ögonen.
 
De senste dagarna har varit händelserika. Jag ätit lunch hos vår älsklings-taxi-chaufför, Castro, haft fundrasing för Forever Angels och idag besökte jag och en ny volontär, Jolien, Tunaweza.
Tunaweza är ett projekt som drivas av en tysk kvinna och syftet med projektet är att sysselsätta människor med olika handikapp. Dessa männsikor får lära sig att sy, laga mat, göra papper och andra vardagliga sysslor. Det var verkligen inspirerande att besöka Tunaweza och få se dessa människor arbeta. Vi träffade en döv man som sydde, vi träffade 2 män med inlärningssvårigheter som gjorde julkort och dom berättade för oss om en kvinna som inte har några händer som gör jättevackra smycken. Jag frågade den tyska kvinnan (har glömt hennes namn) vad som fick henne att starta projektet och hon berättade att hon är utbildad speciallärare. Hon sa att hon hade varit här i Tanzania och jobbat med barn med olika handikapp och några år senare hade hon och hennes kollega sökt upp elever för att se vad som hade blivit av dom. Sorgligt nog är människor med handikapp inte mycket värda här och de göms ofta undan och har i princip inga möjligheter att få jobb även om de bra arbetskraft. Så hon bestämde sig för att försöka lära dessa elever att tillverka olika saker som dom sedan kan sälja och på så sätt försörja sig. Hon vill också visa samhället att även fast man har ett handikapp kan man göra saker och jobba.
 
Varje gång jag hör om eller träffar en människa här som har vigt sitt liv till att hjälpa andra blir jag lika imponerad. Det är verkligen beundransvärt att männsikor jobbar så hårt för andra och jag kan inte annat än att bli inspirerad.
 
Vi har även flyttat till ett nytt volontärhus. Huset ligger 3 minuter längre bort från barnhemmet men är väldigt fräsht och vi trivs mycket bra. Annars har det inte hänt så väldigt mycket nytt här i Bwiru. Inga nya barn men de barn vi har är som alltid underbara och jag äslkar dom av hela mitt hjärta.
 
Har hört rykten om att de har fallit lite snö hemma i Nacka och jisses va glad jag blev när jag hörde det. Jag håller tumarna för en vit jul.
 
Snart är det jul! Kom ihåg att för de flesta är jul en tid av kärlek, omtanke och en tid då man umgås med familj och vänner. Många människor har inte den lyx som vi har men nära och kära som bryr sig och ett tak över huvudet. Om du vill göra något för någon som behöver hjälp ge en gåva till jul. Vill du skänka pengar till Forever Angels Baby Home gå in på http://www.justgiving.com/foreverangels/donate.
Kom ihåg alla bidrag gör skillnad!
 
Kram på er <3